Idag är det midsommarafton. Regnet strilar. Men vem bryr sig.
Sommarnatten är ljus och lång. Grönskan är extra frodig efter senaste tidens regnande. Äntligen blommar pionerna, de tidigaste rosorna och ängens alla blommor.
Njut av sommaren i midsommar!
Igår ombord på Djurgårdsfärjan såg jag och mina vänner en mycket vacker båt, lång och smäcker med tre master. Vi tänkte att den besökte Stockholm inför Volvo Ocean Race (här, här).
Vad vi inte visste var att båten heter ”Explorer of Sweden”. Med den båten skall Ola Skinnarmo med åtta mans besättning göra en expedition längs Nordostpassagen. Man skall följa samma rutt som Nordenskiöld gjorde med skeppet Vega 1878-79.
Ola Skinnarmo har gjort sig känt som äventyrare. Han har tidigare gjort flera expeditioner bl.a. till nord- och sydpolen. Den här expeditionen är dock annorlunda. Han startade projektet med syfte att sätta ljus på klimatförändringarna, som märks så tydligt i den här delen av världen. Målet med resan är dessutom att uppmärksamma Nordenskiölds första resa genom Nordostpassagen för 130 år sedan.
Expeditionen genomförs i samarbete med Världsnaturfonden, som kommer att finnas med ombord. Bland annat ska man studera hur glaciärerna har förändrats, samt livsbetingelserna för människor och djur i de arktiska områdena.
Resan börjar 15 juni i Stockholm och går runt Sveriges kust. Den 22 juni lämnar man Göteborg, vilket är samma dag som Nordenskiöld lämnade Karlskrona. Man fortsätter längs Norges kust till Tromsö och Svalbard. På Svalbard kommer man att besöka forskare som studerar konsekvenserna av den globala uppvärmningen.
Färden går vidare till Murmansk i Ryssland. Där börjar Nordostpassagen – vägen mellan Atlanten och Stilla havet. Den går från Murmansk längs Rysslands ishavskust genom Berings Sund till Provedynja. Längs vägen passerar man bl.a. Kap Tjeluskin, den ”gamla världens” nordligaste punkt samt Tjukotka, ett område där WWF jobbar tillsammans med isbjörnspatrullen. Någon gång i september avslutas expeditionen i Provedynja.
Man kan själv följa hela expeditionen genom att se bilder och kartor samt läsa bloggen på Ola Skinnarmos hemsida skinnarmo.com.
Ola Skinnarmo och ”Explorer of Sweden”:
Adolf Erik Nordenskiöld och ”Vega”:
Den 5 juni fyller Lennart Hellsing 90 år, nonsensordens och rimmens mästare. I mer än 60 år har han gett oss sina verser och ramsor fyllda av ordglädje och halsbrytande rim. Det lär ha blivit mer än 100 böcker genom åren.
Jag har just sett den fina filmen om honom som i kväll på hans födelsedag visades på TV2. Den som missade filmen kan se reprisen på söndag (7/6). I programmet sjöng han en visa som jag minns som barn och inte har hört på många år. Första versen går:
”Det var så roligt jag måste skratta
de kom en trekantig gubbe in.
Han hade träskor och näverjacka
och hatten kantad med korvaskinn.
Han satte sig på en pall i köket
och drog ur fickan sitt munspel upp
han börja spela så allting dansa
till skrim och skrammel och tjong och hopp.”
Lennart Hellsing föddes 1919 i Västanfors i Bergslagen. Han utbildade sig till ingenjör och journalist, men var hela tiden inriktad på att bli författare. På 1940-talet började han samla in rim och ramsor från skolgårdar och från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Han skrev poesi och texter för barn. Debuten kom 1945 med ”Katten blåser i silverhorn”. Han är gift med skådespelerskan Yvonne Lombard och de har 5 barn. Dottern Susanna är även hon författare.
Lennart Hellsings dikter är skrivna på rim. Han experimenterar med språket, leker med det och får läsaren, ung som gammal, att njuta av ordens magi och ljudklang. Dikterna är glada, fulla av oväntade upptåg och ordvändningar. De knyter an till gamla folkramsor, till nonsensvers och till engelska ”nursery rhymes” (hans mormor var engelska).
Lennart Hellsing anser att dikt skall aktivera själva livskänslan. Han vill förmedla glädje och uppror till barnen och få dem att inse att livet är fantastiskt, fullt av rytmer, färger, dofter – och äventyr. Många av hans dikter är tonsatta.
För mig har han alltid varit författaren som skriver skojiga visor om t.ex. grönsaker som:
”Här dansar herr Gurka
både vals och mazurka…”
Och inte minst visorna om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin:
”Krakel Spektakel
Kusin Vitamin
hängde och slängde
i en gardin:
För hej och hå
i gardinen den blå!
Krakel Spektakel
vad tänker du på?”
Som vuxen när jag har läst för mina barn har jag insett att Lennart Hellsings visor har flera bottnar. Under den glada livsbejakande ytan ligger ofta ett djupt allvar. Hans dikter tar ofta upp existentiella frågor. ”Boken om Bagare Bengtsson” ansågs vara mycket kontroversiell när den kom 1966. Det ansågs att man inte skall skoja med döden. Tiden hade kommit ikapp boken på 1980-talet när jag läste den för mina egna barn, som ville höra den gång på gång och se på Poul Ströyers illustrationer. Några rader ur boken:
”…Bagar Bengtsson här i stan
han har bakat en krokan
och där bodde han med Bullertina Bergis …..
Nu är Bagar Bengtsson död
han har bränt sig på ett bröd
och här ligger han begraven i en limpa …..
Bullertina grät en tår
Och hon lade vid hans bår
en kaspaderkrans med beska bittermandlar….”
Lennart Hellsing har velat skapa allkonstverk. Han har därför samarbetat med en rad framstående konstnärer och musiker. Han har sökt sig fram för att hitta rätt konstnärliga uttryck som kan nå fram till barn och stimulera dem. Han gjorde t.ex. ABC-boken 1961 för att göra det roligare för barn att lära sig läsa.
Konstnärer, som t.ex. Fibben Hald, Stig Lindberg, Poul Ströyer, Sven X:et Erikson och Peter Dahl, har illustrerat hans böcker. Musiker som t.ex. Georg Riedel, Knut Brodin, Hans-Åke Gäfvert och Gunnar Edander har satt tonerna till hans visor. Det finns bilderböcker, visböcker och skivor.
Lennart Hellsing har sagt att ”all pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk”. Han har genom åren inte bara skrivit barnböcker utan också deltagit i den allmänkulturella debatten om barnlitteratur bl.a. i samlingen ”Tankar om barnlitteraturen” (1963). Han var en av initiativtagarna till Svenska Barnboksinstitutet (SBI) som bildades 1967.
I samband med Lennart Hellsings 90-årsdag kommer man också att för första gången dela ut nyinstiftade ”Svenska Barnboksinstitutets Lennart Hellsing-pris”. Enligt Lennart Hellsings direktiv skall det gå till en författare vars verk publicerats föregående år:
”Till den som vet
att utan poesi
är språket utan liv
och livet utan blomma.”
Årets pristagare är Erik Magntorn för hans bilderbok ”Visst finns det drakar”.
Lennart Hellsing har tilldelats flera priser bl.a. Nils Holgersson-plaketten (1951), Astrid Lindgren-priset (1970), Litteraturfrämjandets stora pris (1974) och De Nios stora pris (1987). Han blev hedersdoktor vid Stockholms Universitet 1989 och fick kungliga medaljen Literis et Artbus 1999.
På Kulturhuset i Stockholm har just öppnats en utställning ”Allemansland”. Där kan man se alla hans figurer, hans visor strömmar ur högtalarna och på väggarna kan man läsa hans verser och rim. Utställningen pågår till 22 november. Därefter skall den turnera runt på biblioteken i landet och eventuellt också visas på Åland.
Idag öppnar också en utställning om Lennart Hellsing på Junibacken i Stockholm, den håller på till 28 juni.
På TV2 har i kväll som sagts visats ett program om Lennart Hellsing i K-special. Det går i repris på söndag 7/6. Se det gärna då.
Lennart Hellsing är fortfarande fullt verksam. Lagom till hans 90-årsdag kommer hans senaste bok ”Lillebror och natten” ut. Han säger själv att han ännu inte skrivit sin bästa bok…
Mer att läsa om Lennart Hellsing finns bl.a. på hans hemsida (hellsingland.se), där man även kan höra honom framföra sina verk. Hyllningsartiklar finns bl.a. att läsa här, här, här och här.
