Är åter hemma efter en ljuvlig tid på Södra Öland.
OK. Det var inte särskilt varmt, inte mycket sol, blåste gjorde det också.
Men det spelade ingen roll. Att vistas på denna vackra ö, se svalorna och känna doften av rosor. Vara bland vänner, äta jordgubbar, måla.
Det har varit en tid att må gott, vila och hämta krafter.
Idag är det midsommarafton. Regnet strilar. Men vem bryr sig.
Sommarnatten är ljus och lång. Grönskan är extra frodig efter senaste tidens regnande. Äntligen blommar pionerna, de tidigaste rosorna och ängens alla blommor.
Njut av sommaren i midsommar!
Idag är det vårdagjämning. Dagen är nu lika lång som natten.
Vintern har varit lång och mörk. Nu står solen högre, ljuset skimrar i trädkronorna.
Man kan sätta sig i lä mot en husvägg, känna solen värma, njuta.
I trädgården blommar redan snödropparna. Man kan skymta rabarbern på väg upp ur i snön.
Fåglarna har börjat sjunga, lite tvekande.
Våren är på väg.
I vinterkylan, sänder med värme en ros på Alla Hjärtans Dag.
Bilden tog jag i somras i Ragnas och Karl-Gustavs fantastiska rosenträdgård i Näsby på södra Öland.
Nu är jag hemma igen från det vackra södra Öland. Jag har varit på Alvaret, lyssnat på tystnaden och den underbara naturen. Längs dikeskanten blommade vallmon och den blå cikorian. Jag har sett solen gå ner i havet och ätit glass med nyplockade jordgubbar.
Så klart har jag också målat. Till skillnad från förra årets riktigt stora målningar, så blev formatet i år mindre. Jag sökte mig fram med delvis nya färger till ett lite annorlunda uttryck inspirerat av vårens resande. Stillheten på Öland fick mig att ta det lugnare, att ta mer tid till betraktande och att låta målningarna ta den tid de behövde.
Egentligen har jag varit hemma flera veckor nu, men min gamla ryggskada har gjort det omöjligt att fram till nu göra annat än att bara vila. Egentligen borde jag ha varit förnuftigare, låtit bli att resa, måla, ställa ut, skriva, träffa familj och vänner så mycket som jag gjort. Jag vet ju så väl vad det innebär av ökad värk, begränsad rörlighet, sängläge när jag planerar in för mycket, framför allt när det inte blir tillräcklig tid för vila. Det är ett högt pris att betala, men alternativet, att avstå från det som får mig att utvecklas och att känna mig lycklig och levande, det som är livet, är inte heller lätt. Det blir en balansgång.
Så jag är hemma igen. Det har senaste veckorna hunnit bjuda på värmebölja, oväder med stormar, åskväder och skyfall. Varje dag har programmet ”Sommar” gått på radions P1 med olika personligheters reflektioner och vackra musik. I trädgården blommar det till humlor och bins stora glädje, i brevlådan frodas tvestjärtarna.
Det gäller att skaka posten och inte minst morgontidningen noga för att inte få in tvestjärtarna. De är ju ofarliga men inte så kul att ha inne. Att det inte alltid räcker att skaka morgontidning och post upptäckte jag igår. Mitt som vanligt morgontrötta jag hade vacklat upp ur sängen, fixat lite kaffe, sjunkit ner vid köksbordet och skulle just föra kaffemuggen till munnen när jag såg den – den stora tvestjärten flytande runt i mitt morgonkaffe! Hur en av dem, en stor en, lyckats ta sig in i mitt kylskåp är en gåta. Väl inne där hade den lyckats klättra upp på ett mjölkpaket, ramla ner i det, drunknat och därefter hamnat i mitt morgonkaffe!
En oönskad adrenalinkick av värsta slaget! I förebyggande syfte skall jag nu skaffa lock till de öppna förpackningarna i kylskåpet.
Så är då Valborgsmässoafton här. Dagen när man markerar slutet på vintern och välkomnar våren.
De senaste dagarna har det varit varmt, mycket sol och ljumma vindar. Fåglarna hörs alltmer. Koltrastens sång är underbar.
Växterna börjar vakna upp efter vintern. På mitt plommonträd blir knopparna allt större. Just idag på Valborgsmässoafton slår ett par blommor ut. De allra första! Kejsarkronorna lyser vid trädets rötter.
Det är underbart. Nu är det vår!
Idag är det vårdagjämning, den dag när dag och natt är lika långa över hela jordklotet.
Solen står allt högre. Man kan känna hur den äntligen börjar värma efter den långa vinterdvalan.
De tidiga vårblommorna vaknar. De trotsar snön, sträcker sig efter ljuset.
Ljuset är på väg tillbaka. Äntligen!
På Alla Hjärtans Dag
eller om man så vill
Valentine
Valborgsmässoafton. Det betyder vår! Äntligen kommer grönskan och blommorna.
Dessa fantastiska bilder av nyutslagna plommonblommor och vårens första tulpaner har jag hittat på Absurdity´s blog. Går gärna in där för att se fler fina fotografier.
Annandag påsk. Snöflingorna singlar mot marken, täcker vårblommorna.
Den förnuftiga rösten inom mig förklarar att det ju ännu bara är april, att den månaden alltid bjuder på snö åminstone en gång innan Valborgsmässoafton och ibland även efter.
Men, invänder den sol- och värmetörstande rösten, jag som trodde att mars månad redan hade tagit hand om årets aprilväder eftersom våren kom så tidigt. Att det inte skulle bli mer snö. Titta bara på de stackars påskliljorna i snön.
För några dagar sedan lyssnade jag på TV:s meterologer när de pratade om att det skulle bli riktigt varmt nästa helg. Såg framför mig hur vi kunde äta middag utomhus för första gången i år, kanske till och med grilla. Håller tummarna för att de har rätt. Annars får det bli fika utomhus i vinterjackor och tumvantar…
