Robert Rauschenbergs Combines

maj 3, 2007

När jag hör namnet Robert Rauschenberg tänker jag som så många andra direkt på ”Geten” på Moderna Museet. ”Geten” eller ”Monogram”, som verket egentligen heter, har funnits i museets ägo sedan 1964 och har visats nästan oavbrutet. De senaste två åren har den dock lämnat sin hemmabas för att turnera tillsammans med Rauschenbergs andra Combines i en vandringsutställning som gått från New York till Los Angeles, Paris och sist till Stockholm. Nu är det sista veckan man kan se utställningen på Moderna Museet. Det är en unik utställning av mycket sköra föremål med verk från såväl museer som privata samlare. Verken är gjorda mellan 1954 och 1964. Till utställningen har man gett ut en fantastisk katalog med intressanta texter och många oerhört fina bilder av samtliga Combines av Rauschenberg som har gjorts enligt Rauschenberg Studio.

Det som först slog mig när jag kom in i utställningslokalen var hur oerhört vacker utställningen är. Rauschenberg arbetar med en palett av färg, bilder, concept och samband. Han använder tredimensionella element och collage. Verken är målade i mestadels starka färger, vilka på ett poetiskt sätt står i harmoni med varandra och med verkens former och strukturer. Färgerna utstrålar liv och rörelse, inte bara när han låter färgerna rinna, utan de tycks ha ett inre ljus. Det är oerhört vackra färger som tycks vibrera som musik. Pontus Hultén kallade honom också för ”Färgernas trollkarl”.

När man läser den innehållsrika utställningskatalogenkatalogen, artiklar och lyssnar på intervjuer med Rauschenberg själv, växer långsamt en bild fram av honom och hans konstnärskap. Redan i slutet av 1940-talet tillhörde Rauschenberg nätverket kring Black Mountain College, en oerhört kreativ och gränsöverstigande miljö. Där fick Rauschenberg möjlighet att experimentera med teater, dans, scenkostymer och skyltning. I början av 1950-talet började han så samla värdelöst skräp som han förde in i sina målningar. Han transformerade ömt skräpet till något vackert. Han plockade upp bortkastade saker från gatan, förändrade dem, gjorde något helt nytt av dem och skickade ut dem igen i världen nu som konstverk, samtidigt som de rymde sina egna liv och sin egen historia.

Mitt första möte med Rauschenbergs verk var på Moderna Museets utställning ”Rörelse i Konsten”, men det som definitivt fick mig att upptäcka hans konst var mitt möte med ”Geten”, eller ”Monogram” som verket egentligen hette, i mitten av 1960-talet. Jag tröttnade aldrig på att höra historien om hur konstverket kom till. I en intressant intervju i Dagens Nyheter berättar Rauschenberg återigen historien för Ingela Lind. Rauschenberg hittade den illa medfarna uppstoppade geten i ett skyltfönster till en affär som sålde kontorsmöbler. Geten hade fått rollen av syndabock och stod på sin plats som en symbol för affärsägarens misslyckanden. Rauschenberg lyckades få köpa geten, tog hem den, tvättade och kammade dess angorapäls omsorgsfullt och lagade de trasiga öronen med gips. Under fyra års tid arbetade han sedan med att göra konstverket färdigt. Förutom att förse geten med en bilring runt magen så blev den fint målad i ansiktet. Han kallade det färdiga verket ”Monogram”.Det tog lång tid innan jag själv sänkte blicken och upptäckte collaget, färgerna, de små föremålen på plattan som geten stod på.

När ”Monogram/Geten” köptes in av Moderna Museet var den allmänna upprördheten först stor. När den väl hade lagt sig blev ”Geten” oerhört älskad. Det höll på att bli sönderklappad av besökarna och fick till sist placeras i en glaslåda som skydd. För mig blev ”Geten” en symbol för möjligheten att transformera nedvärderat och till synes värdelöst skräp till något vackert. ”Geten” blev en symbol för hopp, att det aldrig är för sent. Att med konsten uppstår liv.

Från ”Geten/Monogram” förde vägen vidare in i Rauschenbergs Combines. Ordet Combines är ett försök av Rauschenberg att sätta ord på och därmed synliggöra konstformen i mellanrummet mellan måleri och skulptur, mellan performance och objekt. Rauschenberg själv hävdar att han skapar i mellanrummet mellan konst och liv och försöker bygga en bro mellan dem. Hela hans konstnärskap utstrålar optimism och glädje. Själv menar han att själva glädjen i skapandet tillför en färgkulör som han inte kan blanda till på vanligt vis. Det är svårt att placera Rauschenberg i något särskilt konstnärsfack. Han är konstnär rätt och slätt.

På utställningen Combines fascinerades jag särskilt av verken uppbyggda av gamla väl använda möbler t.ex. skåp där föremålets slitna yta berättar föremålets historia, t.ex. verket ”Interview” från 1955 (se bild). Hur Rauschenberg med sina fantastiska färger och konstruktioner skapar något nytt, ger föremålet ett nytt liv, ett liv i skönhet.

Urvalet av de material han använt i sina verk är både starkt personligt och en direkt spegling av tiden. Man har genom åren gjort olika tolkningar av hans verk och hänvisat till de självbiografiska urvalen i verken av tallriksunderlägg, spetsdukar, tyg, kläder, kvitton, tidningsurklipp, serier, fotografier, burkar m.m. Man har talat om det tidstypiska och försökt sätta in verken i sitt kulturella och samhällspolitiska sammanhang. Och hur skall man tolka klockan som förekommer i flera verk?

Rauschenberg förändrade radikalt synen på vad en målning kan innehålla. Hur skall man då förhålla sig till dem? Skall man gå in och tolka enskilda verk och deras personliga komponenter? Eller skall man se komponenterna som enbart material – tidlösa till sin karaktär och som möjligheter att transformera? Men det mest personliga är ofta det mest allmängiltiga och tidlösa. Personligen är det just så jag ser Rauschenbergs verk, ser det lätta, omedelbara och glädjefyllda i hans verk, ser det universella och tidlösa. Allra mest fascineras jag dock av hans oerhört vackra färger. Färgerna är i absolut harmoni som ett musikstycke. Färger att bländas och förföras av.

Lars Nittve skriver i utställningskatalogen om ”Geten/Monogram” som han menar har blivit en symbol för Moderna Museet och vad det vill stå för. Hans ord kan även gälla andra av Rauschenbergs verk. Nittve skriver om ”Geten/Monogram”: ”Mitt i konstens och vardagens flöde står han där – på en gång tillgänglig och gåtfull, samtida och historia”.

rauschenberg-1-rz.jpg

rauschenberg-2-rz.jpgrauschenberg-3ar.jpg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: