Lennart Hellsing 90år

juni 5, 2009

Den 5 juni fyller Lennart Hellsing 90 år, nonsensordens och rimmens mästare. I mer än 60 år har han gett oss sina verser och ramsor fyllda av ordglädje och halsbrytande rim. Det lär ha blivit mer än 100 böcker genom åren.

Jag har just sett den fina filmen om honom som i kväll på hans födelsedag visades på TV2. Den som missade filmen kan se reprisen på söndag (7/6). I programmet sjöng han en visa som jag minns som barn och inte har hört på många år. Första versen går:

”Det var så roligt jag måste skratta

de kom en trekantig gubbe in.

Han hade träskor och näverjacka

och hatten kantad med korvaskinn.

Han satte sig på en pall i köket

och drog ur fickan sitt munspel upp

han börja spela så allting dansa

till skrim och skrammel och tjong och hopp.”

Lennart Hellsing föddes 1919 i Västanfors i Bergslagen. Han utbildade sig till ingenjör och journalist, men var hela tiden inriktad på att bli författare. På 1940-talet började han samla in rim och ramsor från skolgårdar och från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Han skrev poesi och texter för barn. Debuten kom 1945 med ”Katten blåser i silverhorn”. Han är gift med skådespelerskan Yvonne Lombard och de har 5 barn. Dottern Susanna är även hon författare.

Lennart Hellsings dikter är skrivna på rim. Han experimenterar med språket, leker med det och får läsaren, ung som gammal, att njuta av ordens magi och ljudklang. Dikterna är glada, fulla av oväntade upptåg och ordvändningar. De knyter an till gamla folkramsor, till nonsensvers och till engelska ”nursery rhymes” (hans mormor var engelska).

Lennart Hellsing anser att dikt skall aktivera själva livskänslan. Han vill förmedla glädje och uppror till barnen och få dem att inse att livet är fantastiskt, fullt av rytmer, färger, dofter – och äventyr. Många av hans dikter är tonsatta.

För mig har han alltid varit författaren som skriver skojiga visor om t.ex. grönsaker som:

”Här dansar herr Gurka

både vals och mazurka…”

Och inte minst visorna om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin:

”Krakel Spektakel

Kusin Vitamin

hängde och slängde

i en gardin:

För hej och hå

i gardinen den blå!

Krakel Spektakel

vad tänker du på?”

Som vuxen när jag har läst för mina barn har jag insett att Lennart Hellsings visor har flera bottnar. Under den glada livsbejakande ytan ligger ofta ett djupt allvar. Hans dikter tar ofta upp existentiella frågor. ”Boken om Bagare Bengtsson” ansågs vara mycket kontroversiell när den kom 1966. Det ansågs att man inte skall skoja med döden. Tiden hade kommit ikapp boken på 1980-talet när jag läste den för mina egna barn, som ville höra den gång på gång och se på Poul Ströyers illustrationer. Några rader ur boken:

”…Bagar Bengtsson här i stan

han har bakat en krokan

och där bodde han med Bullertina Bergis …..

Nu är Bagar Bengtsson död

han har bränt sig på ett bröd

och här ligger han begraven i en limpa …..

Bullertina grät en tår

Och hon lade vid hans bår

en kaspaderkrans med beska bittermandlar….”

Lennart Hellsing har velat skapa allkonstverk. Han har därför samarbetat med en rad framstående konstnärer och musiker. Han har sökt sig fram för att hitta rätt konstnärliga uttryck som kan nå fram till barn och stimulera dem. Han gjorde t.ex. ABC-boken 1961 för att göra det roligare för barn att lära sig läsa.

Konstnärer, som t.ex. Fibben Hald, Stig Lindberg, Poul Ströyer, Sven X:et Erikson och Peter Dahl, har illustrerat hans böcker. Musiker som t.ex. Georg Riedel, Knut Brodin, Hans-Åke Gäfvert och Gunnar Edander har satt tonerna till hans visor. Det finns bilderböcker, visböcker och skivor.

Lennart Hellsing har sagt att ”all pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk”. Han har genom åren inte bara skrivit barnböcker utan också deltagit i den allmänkulturella debatten om barnlitteratur bl.a. i samlingen ”Tankar om barnlitteraturen” (1963). Han var en av initiativtagarna till Svenska Barnboksinstitutet (SBI) som bildades 1967.

I samband med Lennart Hellsings 90-årsdag kommer man också att för första gången dela ut nyinstiftade ”Svenska Barnboksinstitutets Lennart Hellsing-pris”. Enligt Lennart Hellsings direktiv skall det gå till en författare vars verk publicerats föregående år:

”Till den som vet

att utan poesi

är språket utan liv

och livet utan blomma.”

Årets pristagare är Erik Magntorn för hans bilderbok ”Visst finns det drakar”.

Lennart Hellsing har tilldelats flera priser bl.a. Nils Holgersson-plaketten (1951), Astrid Lindgren-priset (1970), Litteraturfrämjandets stora pris (1974) och De Nios stora pris (1987). Han blev hedersdoktor vid Stockholms Universitet 1989 och fick kungliga medaljen Literis et Artbus 1999.

På Kulturhuset i Stockholm har just öppnats en utställning ”Allemansland”. Där kan man se alla hans figurer, hans visor strömmar ur högtalarna och på väggarna kan man läsa hans verser och rim. Utställningen pågår till 22 november. Därefter skall den turnera runt på biblioteken i landet och eventuellt också visas på Åland.

Idag öppnar också en utställning om Lennart Hellsing på Junibacken i Stockholm, den håller på till 28 juni.

På TV2 har i kväll som sagts visats ett program om Lennart Hellsing i K-special. Det går i repris på söndag 7/6. Se det gärna då.

Lennart Hellsing är fortfarande fullt verksam. Lagom till hans 90-årsdag kommer hans senaste bok ”Lillebror och natten” ut. Han säger själv att han ännu inte skrivit sin bästa bok…

Mer att läsa om Lennart Hellsing finns bl.a. på hans hemsida (hellsingland.se), där man även kan höra honom framföra sina verk. Hyllningsartiklar finns bl.a. att läsa här, här, här och här.

om_hellsing

2123959175

Aska-Bagar-Bengtsson-01

bibliografi

3 Responses to “Lennart Hellsing 90år”

  1. Maria Leoncini Says:

    Ofta läste jag för min dotter Lucia Lennart Hellsings ABC-bok. Det var viktigt för mig som finlandssvensk boende i Italien att läsa svenska böcker för att hålla modersmålet intressant för ett litet barn. Omringade av folk med en mentalitet som tycker ”man skall inte förvirra sina barn med främmande språk”, var det ytterst viktigt att språket var levande och roligt.

    Under hela sin uppväxt-tid har min dotter kunnat ”hoppa in” när som helst vi citerat ramsor ur boken.
    Det ger en enorm känsla av samhörighet att mitt under blåbärsplockningen med familjen i Finland kunna säga ”Harald Blåtand och hans fränder”… och Lucia fortsätter ”…står på tå och borstar tänder”…, och håller en paus för att andra skall ha sin chans att citera. Någon fortsätter med ”Harald Blåtand tänker så”…, paus…Lucia kommer in med ”…om man inte blev så blå ( och flinar med blåa tänder), och så kommer den siste med ”…skulle blåbär vara godare ändå!!!”
    Alla skrattar och känner den magiska känslan. Detta är känslan av SAMHÖRIGHET.
    Vi fortsätter med ABC-ramsor, och går över till sånger av Lennart Hellsing. Hela dagen har vi roligt. Det blir ett oförglömligt minne, allt tack vare det vi alla själv fått i oss i barndomen och nu fått leva upp igen!
    Lucia, nu fullvuxen, var på besök i Finland igen. Vi pratade om mat och kom in på gräslök…”Gabriel Gräslök han skriver så gräsligt…Brevet han skrivit är inte läsligt”…Paus. ??? – Och hur var det se’n? Jestas! vi kom ingendera på hur ramsan fortsatte!
    Nu är det hög tid att ta fram ABC-boken och studera ordentligt! Det går ju inte an att glömma så roliga ramsor!

    Maria Leoncini, Esbo, Finland

  2. anitaelgerot Says:

    Varmt tack för din fina kommentar. Underbart att Lennart Hellsings ramsor når barnen från generation till generation. Anita


  3. […] skrev en längre text om honom när han fyllde 90 år. Den finns att läsa här […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: