Avesta Art 2010 och Verket

september 5, 2010

Uppfylld av intrycken från Avesta Art som jag skrev om i min förra blogg så behövde jag fortsätta att skriva om utställningen. Mina vänner i Avesta, konstnären Lena Berggren med familj, lockade mig till (det gamla järnverket) Verket och biennalen Avesta Art första gången 2006 (tidigare bloggar bl.a. här, här). Då var det främst den fantastiske glaskonstnären Kjell Engmans installation som drog. I mitt inre hade jag föreställt mig hur glaset skulle te sig i det gamla järnverket, hur det skulle interagera med tegelväggarna, med grova träbjälkar och rostiga järnföremål. Men det jag såg när jag väl kom dit översteg med bred marginal mina förväntningar. Jag blev helt knockad både av själva Verket med sin atmosfär och av utställningarna. Verket bjöd inte bara på Kjell Engmans glas utan också på en rad andra proffsiga utställningar.

Avesta Art är en biennal som sedan starten 1995 återkommer vartannat år. Årets upplaga är den nionde (och den tredje jag besöker). Avesta Art har blivit mycket uppmärksammat och ofta fått goda recensioner (bl.a. här, här), så även i år.

Årets Avesta Art kallas ”Rendezvous”, möte. Man visar konstnärer ur nätverket Artists & Artists som samlar konstnärer från Cypern (både grek- och turkcyprioter). Man visar också konstnärer verksamma i USA, Finland och Sverige. Dessutom finns som alltid de permanenta utställningarna (bl.a. Kjell Engmans ”Vita frun”) i år utökat med verk av Björn Levin som tillkommit genom gåvor från konstnärens döttrar. I Björn Levins galleri kan man bl.a. se den stora bil (”Full Fart Framåt”, 1988) som tidigare bl.a. visats på Moderna Museet.

I år hade jag förmånen att få utställningen visad av Lars Åke Everbrand kulturchef i Avesta kommun, eldsjälen och skaparen av Avesta Art och konsten på Verket. I förordet till katalogen för Avesta Art 2006 skrev han bl.a.: ”Avesta Hot Art. Het konst i hyttan. För tolv år sedan lekte vi med orden. Avesta kommun hade tagit över det gamla järnverket och stod frågande inför hur ett kulturarv av nationellt intresse skulle ges nytt liv. … Ur ordlek och visionära tankar föddes Avesta Art. Där järnet en gång rann ur glödheta ugnar, tillför samtidskonsten ny hetta.” Konsten i Verket i Avesta var det första i sitt slag när det öppnade 1995. Idag har flera andra gamla industrilokaler följt i Verkets spår och används till kulturella ändamål i stället för att rivas.

Av Lars Åke Everbrand fick jag fick höra mer om tankarna och visionerna bakom Avesta Art, höra om det gradvisa utvecklingsarbetet sedan kommunen 1994 fick ta över det gamla nerlagda järnverket. Det är alltid spännande att lyssna på någon som brinner för sin sak, som har visioner och som har tålamod att arbeta långsiktigt i vår snuttifierade värld. Det var intressant att få höra om processen, om hur man utifrån en bestämd grundinriktning strävade efter att steg för steg vidareutveckla verksamheten, att arbeta flexibelt utan att för den skull tappa siktet och gå vilse.

Medan vi gick runt i Verket fick jag höra om hur allt fler av de olika utrymmena i Verket gradvis tas till vara, renoveras och görs klara för nya gallerier och verksamheter. Hur man använder kultur som sammanbindande länk mellan tidsepoker och verksamheter. Under samma tak finns samtidskonst, opera och ett inlevelsemuseum som tar tillvara miljön fylld av industriell historia. Den som själv vill höra Lars Åke Everbrand berätta kan lyssna på en intervju på gjordes av Radio Dalarna i augusti i år.

Inom ramen för Avesta Art har man i år startat Avesta Art Academy med konstutbildningar. I år ledd av den utställande konstnären Andreas Charalambous.

Hur planerar man då ett så stort evenemang som Avesta Art? Man arbetar utifrån ett bestämt tema, olika teman för varje biennal. Utifrån det börjar man söka konstnärer inom och utom landet, samarbetar med olika ambassader. Årets tema för Avesta Art är ”Rendezvous”, möte. Det blir spännande möten mellan konstnärerna och besökarna på Avesta Art där man tydligt upplever hur konsten förenar över nationella och kulturella gränser.

Några av konstverken i årets utställning tyckte jag stod ut särskilt och dem bär jag fortfarande med mig.

I de cypriotiska kontnärernas verk skildrades ofta erfarenheter av krig och av att leva på en delad ö.

Emin Cizenel visar en installation med 26 svenska FN-soldater och 26 antika terrakottasoldater sida vid sida.

Pola Hadjipapa McCammon visar den interaktiva installationen ”The Dreammaker”. Det är ett rum med väggarna täckta av foton, collage och pappersvåder, där besökarna uppmanas att nedteckna tankar och drömmar. Projektet startade i Nicosia på Cypern nov 2009. När en pappersvåd är fylld sätter man en ny ovanpå. I lager på lager hänger så människors minnen, fantasier och drömmar. En resa i tiden.

Som passionerad kaffedrickare kan jag inte annat än att älska Andreas Charalambous: ”The coffee triptyk” med sina vackra koppar.

Bland de svenska konstnärerna fäste jag mig vid Karin Amnå-Lindbergs installation ”Elegi”. Kvinnokroppar i lin, sköra utsatta bärare av kulturen och det textila arvet.

Jan Cardell visade en rad interaktiva verk med rörelse och musik. Några som t.ex. ”Valsbaggar” var rent humoristiska, medan ”Osiris”, den gyllene gräsorkestern var oerhört vacker och meditativ. Hade svårt att slita mig därifrån.

Marie Långhal, Jonssons humoristiska ”Torskar” i lera hade alla var sitt ansiktsuttryck. Jag kom på mig själv med att fundera över vad de tänkte på. Konstnären är svenska som verkat både i Sverige och Finland.

En liknande bakgrund har Charlotta Östlund. I hennes installation ”Näste” har hon vävt samman element från hemmiljön (en kristallkrona) med ting från det gamla järnverket. En spänning mellan material och funktion.

Från USA kommer Brad Howe. Han visar stora färgrika skulpturer och mobiler i rostfritt stål och aluminium, ofta i abstrakta geometriska fyndiga former som kastar fantasieggande skuggor på väggar och golv.

Man kan njuta av Avesta Art ända till den 12 september. Den sista natten lördag den 11 september har man en stor Konst- och Kulturnatt i Verket kl. 19 – 23.30 med bl.a. musik, eldshow och brinnande halm och eldskulpturer. Halm och eldskulpturerna har tillkommit av konstnärer under en workshop i för året nybildade Avesta Art Academy.

Förutom det inspirerande Avesta Art, missa inte de permanenta utställningarna och upplevelsemuseet!

Fotot på Verket kommer från Verkets hemsida. De båda foton där jag själv finns med är tagna av Lena Berggren. De övriga är mina egna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: