Dags att rösta!

september 9, 2018

Dags att rösta! Om ni inte redan har gjort det, ta en promenad till vallokalen i det vackra vädret. Det är ännu några timmar kvar innan de stänger.

Så viktigt att alla använder sin möjlighet, sin medborgerliga rättighet att rösta.

valdag-sept2018

Annonser

Den 8 mars Internationella Kvinnodagen. Sedan 40 år tillbaka med på FN:s lista över högtidsdagar. I år omgiven av den omvälvande metoo-rörelsen.

Jag funderar över tiden och det som har förändrats för oss kvinnor det senaste århundradet.

Söker runt på internet och hittar några seriösa och spännande verk om framstående kvinnor som gjort skillnad på olika sätt, men som ofta glömts bort.

Idag för 6 år sedan kom en digital version av ”Nordisk Kvinnolitteraturhistoria” på svenska, danska och engelska, https://nordicwomensliterature.net/se/writers. Där finns det fint illustrerade artiklar om 850 kvinnliga författare med länkar till författarnas verk, biografier, radiointervjuer och recensioner m.m. Går man in där och börjar kolla så är man fast!

Jag börjar längta efter motsvarande historiska verk inom konst och musik! Så till dagens släpp på internet, som är lika imponerande.

Nu kommer det digitala ”Kvinnobiografiskt lexikon” på svenska och engelska, https://skbl.se/sv. Det innehåller illustrerade levnadsteckningar, från medeltid till nutid, över 1000 svenska kvinnor, samt utländska kvinnor verksamma i Sverige. Kvinnor som på olika sätt bidragit till samhällets utveckling.

Nätuppslagsverket har utvecklats av professorerna Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg vid Göteborgs universitet tillsammans med sex medarbetare. Dessutom har cirka 400 forskare har bidragit med texter. Man konstaterar där att ”databasens levnadsteckningar är ingen fullständig kartläggning av kvinnors historia i Sverige från medeltid till nutid. Men det är en början… Ett urval har gjorts och här förtecknas de kvinnor vars biografier ännu inte finns med. Den listan kan fyllas på med ytterligare förslag.”

Varför inte följa deras uppmaning och fylla på listan! Gör det!

Jag tar en promenad runt Fruängen och läser på gatskyltarna namnen på de de framstående kvinnor som fått ge namn till gator och platser i området. Ska slå upp dem i ”Kvinnobiografiskt lexikon” när jag kommer hem.

kvinna

I somras besökte jag som vanligt södra Dalarna för årets upplaga av konstutställningen Avesta Art. Utställningen arrangeras sedan 1995 i Avestas gamla järnbruk Verket. I år medverkar sexton konstnärer från åtta länder, förutom Sverige, Storbritannien, Italien, Polen, Tjeckien, Iran, Mexiko och Kuba.

Årets tema är ”Struktur”. Det är brett och kan innefatta allt ifrån samhällsstrukturer till naturens egen inre ordning. Konstnärerna har närmat sig begreppet struktur från lite olika håll. Några skildrar strukturer som raseras. Några tar ett steg till, fokuserar på transformationen där något nytt kan ges plats. Ytterligare några visar verk där natur och vetenskap möts.

Årets Avesta Art talar till alla sinnen. Det är en mycket stark utställning som rör vid många av vår tids svåra frågor utan att för den skull tappa det historiska perspektivet. Samtidigt är det en vacker utställning. Avesta Art pågår till 18 september, så än finns tid för ett besök. Så missa den inte!

Resten av min text med mer om utställningen finns nu att läsa på Kulturnätverket Kultur 1, Magasin1. (http://www.magasinett.net/2016/08/konstutstallningen-avesta-art-2016). Titta gärna in där.

Foto: Anita Elgerot

2.Karen Oetling, Erik Ravelo 1.Karen Oetling, Erik Ravelo   Magnus Alexandersson  Petra Bauer

Idag den 8 mars är det Internationella Kvinnodagen.
Sedan 1978 finns den med på FN:s lista över högtidsdagar.

int-kvinnodag-8mars

I dagens DN skriver finansmannen Robert Weil en tankeväckande artikel om vikten av kreativitet, av konst och kultur. Om att de är en absolut förutsättning för att skapa ett bättre samhälle. Han oroas över att humaniora och estetiska ämnen inte är tillräckligt prioriterade i den svenska skolan.

Under rubriken ”Humaniora nödvändigt för ett kreativt näringsliv” skriver han bl.a. ”Vi måste öka den breda allmänbildningen och den kreativa träningen, naturvetenskap och humaniora måste gå hand i hand. På samma sätt som när det gäller färdigheten i de naturvetenskapliga ämnena, måste den humanistiska bildningen och den kreativa träningen börja tidigt. …. Det handlar om att vidga perspektiven, att utnyttja, träna och utveckla vår kreativa förmåga”.

http://www.dn.se/debatt/humaniora-nodvandigt-for-ett-kreativt-naringsliv

För ett år sedan kom bilderna från Japan. Bilderna från jordbävningen och från tsunamin som skakade omvärlden. Rapporterna om bortspolade samhällen, om det ofattbart stora antalet döda, skadade, försvunna. Om oron för vad kärnkraftverken i området kunde ställa till med.

Idag exakt ett år senare har man i Japan utlyst en tyst minut för att hedra katastrofens offer. Man håller också en formell ceremoni där bl.a. premiärminister Yoshihiko Noda och kejsar Akihito kommer att närvara. (bl.a. här, här, här, här)

Nu börjar litteraturen komma, rapporterna, vittnesmålen från de drabbade. Ännu är det lite för tidigt för skönlitteraturens skildringar av katastrofen, men snart kommer de också. Kanske är en ny skakande bok av den japanske författaren Haruki Murakami på väg.

Den fantastiska konstnären Lisa Larsson, som också uppskattas mycket i Japan, skapade denna katt när hon hörde talas om katastrofen. Hon skeppade iväg ett stort antal av katterna till Japan till självkostnadspris för att säljas där till förmån för katastrofens offer.

Några katter kunde även köpas här. Denna hamnade hemma hos mig.

 

Brutalism i brand

maj 7, 2011

Under veckan brann Arkitekturskolan i Stockholm.
Jag känner verkligen med dem vars studiearbeten, verkstäder, ateljéer och arbetsplatser har förstörts.

Till byggnaden som sådan har jag dock kluvna känslor. Jag kan inte påstå att jag varken sörjer den eller det den utstrålade. Under några år på 1960-talet bodde jag inte långt från Arkitekturskolan. På den platsen låg då Kvinnofängelset. Visserligen fungerade det inte längre som fängelse, men kallades ändå allmänt så. Det var en gång byggt för att vara ett fängelse och signalerade det tydligt till omvärlden. Det räckte med en blick på byggnaden.

Så revs det och man skulle bygga Arkitekturskolan. Jag fantiserade om en byggnad med spännande arkitektur, ett hus där kreativitet och nyskapande kunde frodas. En transformation av platsen som hyst en så brutal byggnad och verksamhet.

Besvikelsen blev desto större när man valde en byggnadsstil som inte bara utstrålar utan också kallas brutalism. Byggnaden fick avvisande grå väggar av rå betong och man använde Leonardo da Vincis ”vitruvianske man” utanför som husets väktare, som med sina utspärrade armar och ben blev ytterligare en avgränsning.

Man valde att återigen uppföra en brutal byggnad på denna plats i stället för att ta chansen att transformera – även om verksamheten innanför väggarna, eller skall jag kalla dem murarna, blev annorlunda.

Jag tycker att jag är öppen för olika slag av arkitektur, tycker ofta att det är spännande med nya inslag i stadsbilden. Men att som här ersätta en brutal byggnad med en minst lika brutal det hade jag, och har fortfarande svårt att applådera.

Enligt tidningarna (t.ex. här, här, här, här, här) tycks det vara osäkert hur skadad byggnaden är och vad som kommer att ske med den. Kommer man att återuppbygga den eller kommer man äntligen ta chansen att byta ut det brutala mot något annat?